Jag hittade denna parafras eller omskrivning av den syndabekännelse och avlösning som ofta används i Svenska kyrkan. Syndabekännelsen/avlösningen är skriven av Lena Malmgren:
"Gud, jag bekänner inför dig att jag inte haft någon tro på mina egna möjligheter. Att jag i tankar, ord och gärningar har visat förakt för mig själv och min förmåga.
Jag har inte älskat mig själv lika mycket som andra, inte min kropp, inte mitt utseende, inte mina talanger, inte mitt eget sätt att vara.
Jag har låtit andra styra mitt liv, jag har låtit mig misshandlas och föraktas.
Jag har trott mer på andras värderingar än på mina egna och har låtit människor vara nonchalanta och elaka mot mig utan att säga ifrån.
Jag bekänner att jag inte har sträckt på mig i min fulla förmåga, att jag varit för feg för att ta strid i rättfärdig sak, att jag har vikit mig för att slippa bråk.
Jag bekänner att jag inte vågat visa hur duktig jag är, inte vågat vara så duktig jag kan.
Gud, vår far och skapare.
Jesus, vår bror och frälsare.
Ande, vår mor och tröstare,
förlåt mig mitt självförakt.
Upprätta mig, ge mig tro på mig själv och kärlek till mig själv."
Om vi bekänner våra synder, så är Gud trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.
Amen.
skip to main |
skip to sidebar
Inlägg
Kontakt:
Kristet, ickevåld och fred:
- Kristna fredsrörelsen
- Kollektivet Gandhi
- Ickevåldssmedjan
- Bibeln (Svenska Bibelsällskapet)
- Taize - kristet brödraskap i Frankrike
- A New Christianity for a New World, John Shelby Spong
- Sojourners - faith, politics, culture
- Brommadialogen
- Fr. John Dear
- Stoppa Nazismen Aktivt Ickevåld
- Plogbillsrörelsen
- Fred i våra händer
Religionskritik:
Tolvstegskritik:
Jämställdhet/genus
Diverse:
Läsvärda böcker på svenska:
- Bonhoeffer, Dietrich; Efterföljelse
- Bonhoeffer, Dietrich; Motstånd och underkastelse
- Carlsson, Olle; Kristendom för ateister
- Claiborne, Shane; Den oemotståndliga revolutionen : vägar till ett alternativt liv
- Dawkins Richard; Illusionen om Gud
- Fromm, Erich; Att ha eller att vara
- Fromm, Erich; Flykten från friheten
- Fromm, Erich; Kärlekens konst
- Hammarskjöld, Dag; Vägmärken
- Hellsten, Tommy; Ju mindre du gör desto mer får du gjort: om livets paradoxer
- Herngren, Per; Civil olydnad - en dialog (1999)
- Hesse, Hermann; Demian
- Hesse, Hermann; Glaspärlespelet
- Hesse, Hermann; Siddharta
- Hesse, Hermann; Stäppvargen
- Hughes W, Gerard; Det omöjligas Gud
- King, Martin Luther; En självbiografi
- Larsson, Göran; Skamfilad - om skammens många ansikten och längtan efter liv
- Melin, Margareta; Vilja och frihet (1981)
- Månsus, Harry (red); Konsten att leva - verktyg för en befriande andlighet (2005)
- Rosenberg, Marshall; Nonviolent Communication
- Spalde, Annika & Strindlund, Pelle; I vänliga rebellers sällskap
- Spalde, Annika; Ett annat rike: en ickevåldsteologi
- Spong, John Shelby; En ny kristendom för en ny värld: om den traditionella trons död och födelsen av en ny tro
- Stinissen, Wilfrid; Andens terapi
- Stinissen, Wilfrid; Idag är Guds dag
- Tournier, Paul; En plats för dig - Om människans sökande efter sina rötter (1985)
- Volckerts, Joachim; Drogberoende - psykologi och terapi
Läsvärda böcker på engelska:
- Adams, Kenneth M.; Silently Seduced - When Parents Make Their Children Partners - Understanding Covert Incest
- Cortright, David; Gandhi & Beyond
- Dear, John; The God of Peace - Toward a Theology of Nonviolence
- Ragge, Ken; More Revealed: A Critical Analysis of Alcoholics Anonymous and the Twelve Steps
2 kommentarer:
Jag gillar verkligen Lena Malmgrens bekännelse! Den får mig att vilja räta på ryggen och lita till den jag är, till det jag kan, vill och tror på. Det är bra, konstruktivt i relation till både mig själv och andra. För hur kan jag bry mig om någon annan på ett äkta sätt om jag inte respekterar mig själv? Samtidigt upplever jag att andras kärlek och respekt behövs för att jag överhuvudtaget ska vilja se och möta mig själv på djupet, där det känns som mest obehagligt.En paradox? Inget Jag utan ett Du, som flertalet tänkare hävdat före mig (t ex Sören Kirkegaard och den judiske filosofen Martin Buber).
Hej StinaFina!
Tack för din kommentar. Kirkegaard och Buber har jag inte läst själv, även om jag känner igen formuleringarna du nämner.
Tycker dock minst lika mycket om det du skriver om att:
..."andras kärlek och respekt behövs för att jag överhuvudtaget ska vilja se och möta mig själv på djupet, där det känns som mest obehagligt".
Jag tror att du har helt rätt i detta. Att vara alltigenom sedd, utan att för den skull dömas eller överges av den andre, p g a ens dåliga och destruktiva sidor, gör det möjligt även för mig själv att se detta dåliga/destruktiva som jag helst inte vill se hos mig själv, tänker jag.
Om jag uppfattar att någon annan ser på mig med medkänsla och kanske kärlek, trots mina brister, kanske också jag själv så småningom vågar sluta döma mig. Jag kan kanske, tack vare detta, börja betrakta mina förmågor och svagheter mera objektivt och sakligt, istället för att slå mig själv i huvudet med en massa irrelevanta och plågsamma fördömanden. Det kanske inte är så att jag är "ond" i första hand, utan helt enkelt inte "kan bättre" just då?
När jag tänker att människan framför mig förmodligen gör så gott hon kan, i relation till sina mentala/sociala förmågor och med den bakgrund hon har, då blir det lättare för mig att visa tålamod med henne, även då hon beter sig otrevligt, dåligt eller destruktivt. Detta gäller förstås också i min relation till mig själv.
Kay Pollak har en tanke om att varje människa man möter är "utsänd" för att lära en något. För mig räcker det att konstatera att jag har något att lära i varje möte med en annan människa. Om inte annat så lär jag mig något om mig själv i mötet med den andre, t ex hur jag hanterar avvisanden, kritik eller förakt.
Dessa båda tankar, att varje människa förmodligen gör så gott hon kan och att jag kan lära mig något i varje möte med en annan människa, hjälper mig att tänka gott om och hoppas på andra, likaväl som på mig själv.
Skicka en kommentar